afterdark.nu — dragshow.se — hbt-historia.se
Flinckman står på toppen av en lång trappa iklädd en stor, svart mantel med hög krage - och i övrigt endast tre små triangelformade bikinidelar. Hen rusar runt på scenen till hissmusiken som spelas i bakgrunden och det hela slutar med att hen kastar – eller snarare vältrar – sig upp i dansarnas armar, som verkar försöka se oberörda ut, för att de ska bära ut henom. Det illrosa fläskberget gör tydligt att Flinckman inte ägnar sig åt en imitation av någon omisskännlig förlaga. Han verkar snarare sträva efter att sätta sin egen kropp på scenen och denna kroppslighet är något ledande för det som kallas för de "queera porträtten" i boken La Dolce Vita. Det illrosa fläskberget utstrålar ”för mycket av allting”, inte bara ”könslighet”. Det handlar minst lika mycket om att sätta den feta kroppen på scenen. Om du har en fet kropp ska du enligt normen absolut inte visa upp den utan dölja den, helst också skämmas för den. Det illrosa fläskberget kan ses som ett överskridande och revolutionärt porträtt därför att Flinckman låter kroppen stå i centrum och skryter med den istället för att skämmas. Karaktären uppmanar åskådaren – utan pardon – att tänka sig en värld och ett samhälle där kroppar värderas på andra sätt. Benämningen på numret, "Det illrosa fläskberget" är lånat från en recensent.
Du kan läsa mer om numret på sidan 119-122 i boken La Dolce Vita.